Efter alla allvarsamma, sorgsna romaner jag läst den sista tiden, har jag nu stuckit emellan med en klassiker i humoristgenren. Det är Bombi Bitt och jag av Frithiof Nilsson Piraten. Och jag kan försäkra att denna bok, som skrevs redan 1939, (1932 enl. Libris!) står sig gott än i dag. Mycket gott. För det är tidlösa poänger av ett mycket personligt och elegant slag som författaren bjuder sina läsare på. Jagberättaren, Eli, och hans ständige vapendragare ”Bombi Bitt” utför en serie dråpliga pojkstreck i den skånskt lantliga idyllen, naturligtvis utanför familjens insyn. Med i leken är däremot de bisarra vuxna: Målaren Vricklund, småtjuven Nils Galliléi, m.fl. Allt genomsyras av ett gott och glatt humör. Visst anar man faror och ledsamheter här och var bakom den festliga fasaden av upptåg. Men de ligger långt utanför berättelsens fokus denna gång.

Något av en kulturgärning är det att Kabusa förlag satsat på att ge ut Piratens texter och göra dem tillgängliga på nytt. Dessutom i riktigt snygga bokband och med lagom stor stil som passar både gamla och unga. Förlaget har tydligen helt specialiserat sig på Frithiof Nilssons produktion. Man har återutgivit de tio böcker han gav ut under sin levnad. (Efter vad jag såg vid ett hastigt besök i den lokala bokhandeln) Och namnet Kabusa är hämtat ur romanen jag just läst, märker jag. För i den livfulla, burleska historien om Kiviks marknad, nämns den avsatte prästen från Kabusa. ( )