Click on a thumbnail to go to Google Books.
Loading... Varför håller man på?: och andra essäerby Fredrik Sjöberg
None Loading...
Sign up for LibraryThing to find out whether you'll like this book. No current Talk conversations about this book. no reviews | add a review
14 essäer av Fredrik Sjöberg "Jag är måhända biolog, eller var en gång, men i valet mellan folk och fä har jag ändå aldrig tvekat särskilt länge. Flugor i all ära, men ingenting intresserar mig mer än människor." Man vet aldrig i vilken ände Fredrik Sjöberg börjar berätta när han har fått vittring på en historia, eller var den ska sluta. Det enda man kan vara säker på är att man efteråt har lärt sig något nytt, något man kanske inte ens visste att man ville veta. I Varför håller man på?utför han detta konststycke i 14 essäer. Fredrik Sjöberg skriver långa, vindlande, infallsrika berättelser, ofta om naturforskare, samlare och dristiga resenärer - personer som inte sällan liknar författaren själv. Han uppehåller sig helst på gränsen mellan kultur och natur, mellan politiskt och privat, och avviker ständigt på skenbart betydelselösa sidospår. Struntsaker och meningslöst vetande, kan tyckas, men under tiden händer det att han snuddar vid svaret på den stora frågan som angår oss alla: Varför håller man på? [Elib] No library descriptions found. |
Current DiscussionsNonePopular covers
Google Books — Loading... GenresMelvil Decimal System (DDC)839.7474Literature German literature and literatures of related languages Other Germanic literatures Swedish literature Swedish essaysRatingAverage:
Is this you?Become a LibraryThing Author. |
De är inte det att det är något större fel på de enskilda numren: texten »Om essäkonsten« är en alldeles utmärkt utläggning där textens vetskap om att den själv är en essä fungerar ypperligt, »Bing!« ett trivsamt strövtåg i Bamberg med ett ord ständigt retande minnet, »Pappa« en fin text om en nyligen bortgången far. »Den akademiska felparkeringens konst« är ett utmärkt försvar för att hålla sig med i alla fall ett litet fåtal personer som kan göra lite som de vill (England håller sig med en hel sådan samhällsklass, och än har det landet inte barkat alldeles åt helvete, oavsett vad sagda klass må tycka), dessutom med en något oväntad resonans för mig.
Men ändå: när Bengt Lidforss dyker upp för tredje gången, efter att ha fått en hel egen essä, när Sjöberg omigen markerar sin skepsis inför klimataffekten, eller när han efter ovan nämnda text om essäkonsten i en helt annan text också kommer med kommentarer i en essä om hur en sådan skall skrivas, då tycker man boken varit förtjänt av en genomgång i sin helhet för att sådana skavanker inte skall tillåtas skymma att boken annars troligen är långt bättre läsning än det mesta annat som i år släppts till de läsande massornas förnöjelse.
Sjöbergs stilistik i allmänhet är fortsatt mycket god, liksom hans fortsätta förmåga att gå från det allmänna till det personliga (en möjlighet i essän han faktiskt inte tar upp), och även om han tvekar på förmågan till sådant entusiasmerande så lyckas han i alla fall få mig att vilja söka efter Lidforss på antikvariaten. ( )