Lasse Söderberg

Håglösa hågkomster

Det råder ingen tvekan om att poeten och översättaren Lasse Söderberg har mycket att berätta. Han har levt ett innehållsdigert och växlingsrikt liv. Under senare decennier är han förvisso mest känd som Poesigeneral i Malmö. Men vägen dit har varit lång och ringlande.

Lasse Söderberg föddes 1931 och redan som simpel och ytterst ung poesibeväring deltog han – om än på nåder – i det svenska litterära livet.

Så vet till exempel den show more litteraturintresserade att den unge Lasse Söderberg fick ta hand om disken när de stora elefanterna satt och diskuterade litteraturen, livet och ledan. Under Artur Lundkvist egid hade det ute i Kolmården inrättats ett på sin tid skandalomsusat litterärt kollektiv med nakenbadande poeter och poetissor. Så den sextonårige lille Lasse måste ha sett hur Birgitta Kjellén – senare gift Trotzig – med yppigt gungande barm skrämde i väg Sivar Anér med sin intensiva uppvaktning. Den försynte Sivar Anér flydde i rena förskräckelsen tillbaka till Norrköping på sin vingliga cykel.

Så Lasse Söderbergs nya projekt, att skriva sina memoarer under den gemensamma beteckningen ”Gemensamma nämnare”, borde ha alla förutsättningar att bli spännande och ge belysande insikter i litteraturlivet under senare hälften av 1900-talet. Den tredje lilla volymen har just utkommit. ”En vinter på Ibiza” heter den. Och det dröjer inte många sidor förrän frågan inställer sig. Varför berättar inte Lasse Söderberg? Varför går han som en skrämd stork kring vad som egentligen hände och tilldrog sig i de miljöer och bland alla de människor han en gång rörde sig?

Året är nu 1956. Lasse Söderberg är tjugofem år. Han har redan hunnit kuska runt en del, bland annat har han varit en längre tid på Mallorca. Nu flyr han fegt, och utan att förklara sig eller berätta vad som hänt, från sin svenska flickväns ”jämmer”. I stället har han slagit sig ihop med fransyskan Janie som han nyligen träffat i Madrid. På ön, dit de anländer med ångbåt, finns en del intressanta människor. Men Lasse Söderberg förmår inte ge dem vare sig konturer eller liv.

Han skriver irriterande lojt och oengagerat. Som om han faktiskt inte bryr sig minsta lilla om de människor han mött, levt tillsammans med och ibland – enligt egen utsago – faktiskt varit kär eller åtminstone förälskad i. De passerar som skuggor i en dimma av självgodhet.

”En vinter på Ibiza” är de mest håglösa memoarer jag någonsin läst. Det är svårt att förstå varför Lasse Söderberg tyckt det mödan värt att skriva dem. Han är inte där. Han tycks inte bry sig. Det är litet skrämmande. Kan det vara så illa att de speglar ett personligt bristsymptom, en oförmåga att engagera sig i andra människor? En inlevelsens och empatins autism?

Memoarer kräver självrannsakan, en strävan efter att nå fram till en genomskådande ärlighet. Grumliga motiv och dunkla drivkrafter ska genomlysas. Sanningen ska blottläggas. Allt annat blir till ett spel för de lättlurade smickrarna som sitter och hukar i gallerierna. Men kanske är det för den sortens människor som Lasse Söderberg skriver?

På de två sista sidorna i ”En vinter på Ibiza” glimmar det till av rent guld. Där serveras, plötsligt och oväntat, reflektioner av högre litterär halt. Men då har man som läsare redan tröttnat för längesedan på den håglöse, ljumme och opålitlige poeten som senare ska växa upp och bli känd kulturbyråkrat i rollen som poesigeneral.

Crister Enander show less

surrealism, konstnärlig rörelse som kommit till uttryck främst inom litteratur, bildkonst och film. Surrealismen är knuten till poeten och teoretikern André Breton som i det första surrealistiska manifestet 1924 definierade den som "ren psykisk automatism". Surrealismens viktigaste utgångspunkter var dadaismen, den psykoanalystiska teorin om det undermedvetna och den revolutionära samhällsomdaningen. Begreppet surrealism kom från Apollinaire, en av rörelsens föregångare. show more Surrealistgruppen i Paris existerar sedan 1924, och det har funnits och finns surrealistgrupper på många håll t.ex. i Japan och Tjeckien. Surrealistiska tendenser i form av en strävan att förena och försona verklighet och fantasi har funnits före surrealismen, och rörelsen har framhållit föregångare som målaren G. Moreau och poeten Lautréamont som såg skönheten i "mötet mellan en symaskin och ett paraply på ett dissektionsbord". Surrealismen började som en litterär rörelse, men bildkonsten blev så småningom dominerande och surrealismen har för en bred publik kommit att förkroppsligas av den excentriske målaren Salvador Dalí. I Sverige företräddes surrealismen under 1930-talet främst av Halmstadgruppen och Eric Grate, efter kriget av Imaginisterna och Endre Nemes.

Den litterära surrealismen var en revolutionär rörelse vars mål var ett "automatiskt" skapande, som skulle stå utanför såväl förnuftets som moraliska och estetiska principers kontroll. Surrealismen har i grunden förändrat det poetiska uttrycket. I Sverige inspirerade den bl.a. Artur Lundkvist och Gunnar Ekelöf.

Surrealistisk film var en del av den på 1920-talet livaktiga experimentfilmen, med framstående exempel som Man Rays L'Étoile de mer och skandalsuccén Den andalusiska hunden (båda 1928) av Salvador Dalí och Luis Buñuel. Det drömliknande berättandet och symbolspråket från surrealismen påverkade även Hollywoods och den europeiska filmens dröminslag hos bl.a. Alfred Hitchcock, Alain Resnais och David Lynch. (NE) show less

Lasse Söderberg född 1931 i Stockholm, är en svensk författare och översättare, professors namn 2002.

Söderberg har varit litteraturkritiker i Expressen, Dagens Nyheter, BLM och Arbetet. Han har tillbringat mycket tid utomlands i framförallt Spanien och Frankrike.

Som översättare har han översatt fransk- och spanskspråkig poesi.

Lasse Söderberg född 1931 i Stockholm, är en svensk författare och översättare, professors namn 2002.

Söderberg har varit litteraturkritiker i Expressen, Dagens Nyheter, BLM och Arbetet. Han har tillbringat mycket tid utomlands i framförallt Spanien och Frankrike.

Som översättare har han översatt fransk- och spanskspråkig poesi.