Bo Balderson

It was a long time since I read Balderson before I tried this and I see the glimmering of nostalgia has been very strong. I though this would give me good entertainment.

But it was neither particular exciting, nor funny. Balderson has come up with a murder tale that just barely makes it, spiced with clever made-up anecdotes about members of parliament in general and the Prime Minister (Fälldin) in particular.
---
Det var längesen jag läste Balderson innan jag ga mig på denna och jag märker show more att nostalgins shimmer varit mycket starkt. Jag trodde det skulle vara god underhållng.

Men det var varken särskilt spännande eller särskilt roligt. Balderson har snickrat ihop en mordhistoria som precis håller, kryddad med spetsfundiga påhittade anekdoter om regeringsmedlemmar i allmänhet och statsministern (Fälldin) i synnerhet.

Språket är oklanderligt, vilket håller betyget på en stadig tvåa. show less

Bo Balderssons Stadsrådets verk är en sommarklassiker.

Jag har tidigare inte närmare stiftat bekantskap med statsrådet, Bo Baldersons detektive minister, men när ett exemplar av Statsrådet sitter kvar föll i mina händer bestämde jag mig för att göra ändring på detta. Det namnlösa statsrådet är justitieminister, men totalt ointresserad av statskonst, utan mer glad i att själv lösa mordgåtor av ädelt märke. Denna mordgåta är här av gammal modell, komplett med ett lik i ett bibliotek, en hop misstänkta och en upplösning där show more samtliga dessa samlas i nämnda bibliotek för att få den skyldige utpekad

Gåtan kan till viss del verka pastisch, men är det egentligen bara i så mån som statsrådet ibland beter sig som en dåre, antingen för att han bara är det eller för att exempelvis kunna bryta sig in i en lägenhet och snoka runt. Huvudsakligen är dock de parodiska delarna väl separerade från övriga, och presenteras i form av anekdoter eller passager, där de fyra partier med regeringserfarenhet som vid mitten av sjuttiotalet fanns att tillgå samtliga smädas.

Denna satir har överlag stått sig något bättre än kan väntas, med våndor över kärnkraften eller monarkins, försvarets, penningens och statskyrkans kvarstående i det socialdemokratiska Sverige som fullt förståeliga punkter – då verkar snarast den episod där statsrådet för nöjes skull klär ut sig till shejk och på ett flygplan lyckas slita fram en större kniv och tolkas som en kapare som mer osannolik idag när ett sådant föremål omöjligen skulle kunnat komma ombord.

Historien har fått mig att såväl skratta till som att vilja sjunka genom dynan av sekundärskam, fullt delad med vår berättare, statsrådets svåger, en stillsam karl som avskyr den uppståndelse statsrådet ställer till med. Skulle mer av detta hamna i min väg skulle jag inte säga nej. show less

Sverige, 1973.
Justitsministeren finansierer med sine millioner en organisation, der tager sig af krigsskadede børn. Han vælger selv husene i Sverige, så han er på jagt efter et rummeligt hus, der kan holde til noget. Han har selskab af sin ven, adjunkt Vilhelm Persson, som er bogens fortæller.
Ministeren finder et nærmest befæstet hus beboet af en tidligere politikommisær Gustaf Wallman, der efter en skudepisode sidder i kørestol. De aftaler en handel, men inden detaljerne er faldet show more på plads, bliver Wallman myrdet, øjensynligt af sin læge, Dr. Körmendi. Og endda mens ministeren og adjunkt Persson sidder i haven.
Undersøgelsen viser at morderen havde klædt sig ud som Körmendi og søgelyset rammer nu dem, som Wallman afpressede. Pastor Hubert Hallander og hans kone Harriet. En bankmand, der har bedrøvet kassen og nu forsøger sig som forfatter. En gammel kone, fru Silfverlod og datteren Maude Silfverlod. Efter lidt spilfægteri, hvor ministeren og adjunkten bliver taget som gidsler af en bevæbnet asylsøger, og hvor ministeren bliver arresteret og efterfølgende undslipper fra arresten ved at hoppe ud i et springlagen, kommer en tredje viceformand i rigsdagen, Johan Åkerblom, til at gætte hvem morderen er, og det koster ham livet.
Efterfølgende sætter ministeren en fælde og morderen bliver afsløret som Dr. Körmendi, der lidt desperat havde klædt sig ud som sig selv for at få ram på Wallman, fordi denne havde en låneklemme på ham.
Körmendi er indvandrer, hvilket også giver anledning til nogle kommentarer undervejs, ligesom asylsøgeren med maskinpistolen giver stof til nogle overvejelser om svensk politik under socialdemokraterne generelt.

Underholdende krimi, der dog slår lidt rigeligt over i Olsen-banden komik. show less